Den lilla sparvungen Sara Wedlund avled igår. 45 år gammal. Hon var så bräcklig och skör när hon tog friidrottsvärlden med storm. Så ledsamt. Vissa människor tycker man om för att de är de de är. Sara var en sådan. Jag önskade henne verkligen allt gott men såg att hennes liv var en kamp. Det kändes som om jag ville prata förstånd med henne när hon åts upp inifrån av sin anorexi. Jag har tänkt på henne genom åren. Hur hon plötsligt försvann från världsarenorna. Det var alltså så här det slutade. Så ledsamt.
Jag led så när hon hamnade i rampljuset. Hon var inte rustad för det. Hon ville bara springa fort. Uppmärksamheten var besvärande för henne.
Igår kväll lyckades jag smörja in Sivan med en dos fästingmedel. Hon låg på soffan bakom mig på altanen hela kvällen i skydd för åskan och åskskurarna. Åskan bekommer henne inte.
Gårdagskvällen blev väldigt lyckad. Jag satt under altantaket och drack många öl och såg hur naturens törst släcktes av åskskurar. Underbara åskregn som gav mycket vatten. I den andra stora åskskuren kom det 7 mm. Totalt 12 mm på lördagskvällen.
Jag höll i kalla ölburkar med utanpåliggande kondens hela kvällen så fingertopparna blev uppblötta som om jag hade badat.
Lyssnade på Zappa sedan när jag att in. Och tittade på kortfilmer av Roy Andersson. Jag älskar verkligen hans stil och funderar på att köpa hans samlade verk "Roy Andersson Collection" på blu-ray. Jag har svårt att hitta mer information om produkten och det är inte aktuellt i nuläget ändå. Hans egen webbplats verkar behöva viss omsorg.
Jag kollade dokumentären om honom på SVTplay. Det går inte så bra för honom i livet tyvärr om man bortser från hans filmproduktioner. En lite tragisk dokumentär.
Sedan gick det inte att somna.
Man somnar ju till slut ändå. Det gör man väl alltid. Klockan var i alla fall över tre innan jag lyckades.
Idag söndag vaknade jag kl 9. Åt frukost och cyklade 1,5 mil. Hultet - Mio - Maxi och hem. Jag hade sänkt sadeln lite inför dagens cykling och det kändes lite bättre. Jag har egentligen problem med tre saker som jag försöker att komma runt. Träsmaken av sadeln men det tror jag är en vanesak. Händerna som somnar. Jag trodde det skulle bli något bättre när jag sänkte sadeln. På så vis behöver jag inte ta emot mig lika mycket mot styret. Jag sitter ju framåtlutad och det blir lite tyngd på händerna. Det kändes något bättre idag men händerna somnade ändå till slut. Jag fick jätteont i huvudet av hjälmen idag. Jag har en stor hårknut bak och det blir lite som att sätta på sig hjälm och sedan trycka in en tennisboll bak i hjälmen. Jag är väldigt ängslig när jag cyklar också. Jag är så rädd för att ramla så jag blir överdrivet försiktig i alla moment. Idag cyklade jag faktiskt en bit utan hjälm. Det kändes verkligen inte bra men jag hade så ont av hårknuten. Jag stannade efter en stund och ökade storleken lite på hjälmen. Det blev faktiskt bättre.
Jag åker igenom så häftiga sjok av dofter på mina cykelturer. I skogen luktar det varm barrskog och mysk. Bland villorna luktar det blommor och av grillat. Schersminen har börjat blomma lite nu. Inte min egen men jag har cyklat förbi några underbart doftande buskar idag.
Jag tog en dusch när jag kom hem och åkte ut till Snickarn i Ölme en stund och satt där och pratade. Det drog in mörka moln och jag åkte hem. Jag var förbi Maxi först. Medan jag var därinne brakade helvetet lös. Det regnade och åskade så det dånade inne på Maxi. 11 mm kom det i skuren.
Jag fick ett sms av Felix där han påminde mig om en händelse i New York. Vi var ute och gick på morgonen den 20 juni och folk vi mötte gratulerade mig. Jag fattade först inget men det var "Fathers Day" och okända människor vi mötte sa grattis till mig. Märkligt men väldigt trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar