I går kväll gick jag ut på en promenad utan ryggsäck. Det kändes väldigt lätt att gå utan den. Jag gick ner till Moldau och gick mot Karlsbron efter vattnet. Det hade hunnit bli mörkt.
Jag gick bl a under Čechův most. Den bron där huvudpersonen i Kafkaberättelsen "Domen" begår självmord efter att han dömts till döden genom drunkning av sin far. Domen skrev han i ett enda stycke under en hel natt. Det var nog den berättelsen han var mest nöjd med av allt han skrev. Han var väldigt sällan nöjd men "Domen" var den han ansåg kommit till på rätt sätt också. Berättelsen hade "skrivit sig själv" när den väl kom till honom där han satt den där natten och faktiskt också hade utsikt över Čechův most. Han bodde där med sina föräldrar när han skrev den och det är enkelt att förstå att den handlar om Franz själv och hans egen far. Kafka nämnde sedan att han tyckte att det var det optimala sättet att skriva berättelser på. Allt annat var konstlat. Man ska inte veta slutet på berättelsen när man börjar.
Flera berättelser han skrivit slutar med att huvudpersonen dör. Det är nästan så man tror att Kafka tröttnar på rollfigurerna och bara avslutar berättelserna helt abrupt med dödsfall.
Hans fullängdsberättelser som Processen, Slottet och Amerika kom inte ens ut före hans död. Han övergav dem mer eller mindre när han tröttnat. Däremot har fragment hittats av olika avslutningar som man delvis pusslat ihop efter hans död. Men just "Domen" och även "Förvandlingen" var han nöjd med. Det är inte så svårt att förstå att även Förvandlingen handlar om honom själv och hans familj. Både i Domen och Förvandlingen har han utgått från den planlösningen den lägenheten familjen bodde i då på Pařížská. Huset finns inte kvar idag.
När jag gått nog långt vände jag upp mot staden igen. Jag gick Pařížská in mot stan och svängde sedan vänster på Dlouhá. Jag bor på den gatan och den är tydligen känd för att vara en festgata men idag var det lugnt. En sak slog mig dock. När man tittar upp på de vackra gamla husen så är det inte tänt i ett enda fönster. Det verkar inte som om folk bor i alla dessa otroligt vackra byggnader. Jättekonstigt verkligen. Jag ska fråga Milos på "Bric a brac" någon dag. Han kanske vet. Om man ser att det lyser i fönster någonstans så är det alltid i en modern ful byggnad så som den mitt hotell ligger i.
Vaknade av klockan 06:45. Ville vara lite tidigare idag. Framförallt ner till frukostserveringen.
Soppa och ostmackor till frukost idag. Det var en annan soppa idag som också var god. Ännu ingen redd soppa. Undrar om det kommer.
Det hade regnat på natten och bilar hade parkerat nedanför på gården. Lite väl tight för att jag skulle vara bekväm med att manövrera mig in där. Eller ut för den delen.
Vid det här laget borde mitt tarminnehåll utgöras endast av tjeckiska produkter. Kroppen och matsmältningsapparaten är också med om förändring som hör semester till. Undrar vad den tycker om det? Den protesterar i alla fall inte.
Jag hade ju tid kvar på min 24-timmarsbiljett så jag tog spårvagn till stationen Újezd där jag bytte till den lilla bergbanan och åkte upp till Petrinberget. Trots att jag inte gått många steg denna dag tog det emot väldigt och jag satte mig en stund och vilade.
Franklin undrade vad som stod på. Vi hade ju inte gått alls långt.
När jag suttit en stund och druckit lite vatten gick jag vidare. Jag gick ner på baksidan av berget till Velký Strahovský-stadion. Felix och jag har redan varit där men jag ville se den igen. En gång världens största idrottsstadion. Här kommer ett gäng bilder därifrån.
Det är så synd att man inte får gå in där. Jag hörde hela tiden ungar som åkte skateboard en våning upp. Jag kan tänka mig att det är stora släta betongytor därinne att åka på. Man kan klättra in ganska enkelt men min värdighet förbjöd mig.
Det är väldigt fin utsikt ifrån platsen också.
Överlämnande av stafettpinne. Underbart rostig öststatsstaty.
De hade utomhusbio där på kvällarna vad det verkade.
Samma knallröda skalbaggar som när Felix och jag var där.
Sedan gick jag runt bakvägen till slottet. Själva slottet intresserar mig inte ett dugg så jag gick bara förbi.
Men det är vackra omgivningar.
Här är det alltid mycket turister. Så mycket så jag blir irriterad. Jag har tydligen glömt bort hur känslig för ljud jag är under pandemin då jag varit ensam och haft det tyst. Jag får hålla för öronen i ett kör här när det är starka ljud av arbetsmaskiner och utryckningsfordon.
Jag fortsatte ner till Kafkamuséet. Jag ville köpa en karta som jag vet att de har där. Jag passade också på att fotografera ytterligare ett Cernyverk.
"Pissculpture". Två män som kissar på Tjeckiens karta.
Jag åt lunch där på en restaurang alldeles vägg-i-vägg med Kafkamuséet. Själva muséet är för övrigt inte mycket att se. Jag har varit där förut och jag kanske går dit igen när jag är här i november. Men inte nu.
Jag försökte få till en ölmustasch men det gick inte så bra.
Idag åt jag gulaschsoppa till lunch. Det verkar vara mer lagom. Den var jättegod dessutom. Soppa och en öl gick loss på 40 svenska kronor.
Jag gick sedan genom parkområdet "Kampa". Jättetrevlig park och stora barngrupper som hade picknick i gräset. Där finns ytterligare Cernyverk.
Likadana bäbisar som kryper på TV-tornet. Med streckkoder som ansikten.
Jag gick över Moldau på Legi most som jag gjort förut under resan.
Jag har ännu heller inte gått över Karlsbron. Jag tror nog att jag är den enda turisten någonsin som inte gått över Karlsbron under en hel semestervistelse. Jag jobbar på det i alla fall.
Trapetskonstnärer med hinkar fulla av murbruk.
Ytterligare ett Cernyverk.
"Embryo". Det är som en svulst på en stupränna som glöder när det är mörkt ute.
Den här Kafkastatyn har jag sett förut med det är först nu jag förstår den.
Han har skrivit en berättelse om hur han rider på axlarna på en stor man genom Prag. Jag minns inte vad berättelsen heter däremot.
Det blev några öl ikväll och jag satt och tittade på folk.
Jag beställde friterad ost innan jag gick därifrån.
Tänk att böjda metallbitar kan ha så vackra former.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar