Däremellan satt jag i skuggan och svalkade mig. Det kom kyliga försiktiga vindar runt hörnet och svalkade så underbart skönt. På förmiddagen var det nästan ingen trafik på 26:an och stundtals var det helt tyst när inte vinden satte igång en bölja genom asparnas höga lövverk.
Jag tar mig en dryg halvmeter framåt i taget när jag gräver. Det går väldigt långsamt men jag har ingen brådska.
Sedan sätter jag mig i skuggan igen och pustar ut. Jag börjar lära mig vad min KOL-kropp klarar för sorts arbetstakt nuförtiden.
Jag pratade med mina grannar som har hästar uppåt Karlsbergsvägen. Jag sa att det är dags för mig att hämta hästskit snart.
En kortsida och en långsida blev det.
En bra dag kort och gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar