onsdag 18 maj 2022

Annual fee

Igår betalade jag den årliga avgiften för urbanisationen Club Salino. 550 € för ett år. Det är för underhåll, trädgårdsskötsel och poolrengöring mm. Jag fick mail igår om vad som beslutats på möte den 27 april i år. De ska sätta upp CCTV-bevakning och reparera lite bl a.

Jag har varit irriterad på styrelsen en tid. De svarar inte när jag mailar mina frågor till dem om bl a vad som beslutades på mötet den 27 april. Det har gjort att jag förlorat förtroendet för styrelsen och det har inte känts bra. Men efter "medlemsbrevet" igår blev jag trots allt lite mer positiv. Det verkar ändå vara en viss ordning inom urbanisationen och i styrelsen.

Jag har börjat titta lite på min långa vistelse i lägenheten runt jul i år men det är sannerligen ingen arbetstagarjul i år. En dag får vi gratis. Annandag jul. Annars är alla röda dagar på lördagar eller söndagar. Jag har inte tänkt ta någon sommarsemester i år för att kunna vara länge i Spanien i vinter men som det ser ut nu kan jag bara vara där i december och då går alla semesterdagarna åt till det. Egentligen skulle jag ju hellre vara där i januari men då måste jag ta av semesterdagarna för 2023. Jag skulle kunna vara där hela januari också men då har jag nästan inga dagar kvar under resten av 2023 istället. Ett dilemma jag måste diskutera med min chef.

Idag har jag varit med och arrangerat en fältdag för inspektörer som arbetar med lantbrukstillsyn. Det är det första fysiska mötet sedan pandemin började och det var väldigt trevligt att samarbeta med de båda länsstyrelserna i Värmlands och Örebro län. Det var också jätteintressant att höra om integrerat växtskydd som dagens tema var. Hur man - genom att växla mellan vilka grödor man odlar - kan minska användandet av bekämpningsmedel. Vi var hos en lantbrukare på Hidinge gård i Örebro län som under många år har arbetat utifrån det tänket. Verkligen lovvärt och spännande.


Här står Håkan från Hidinge gård och Alf från Jordbruksverket och visar lite skadedjursangrepp. I det här fallet linlus. Inte linslus utan linlus.

Jag fick också en bok idag som jag är väldigt nyfiken på.


Saknad. Den handlar om hur samhället förändrats i och med den stora invandringen som varit de senaste åren. Hur jag själv upplevt att jag inte känner igen min egen hemstad Kristinehamn längre. Hur jag slutat älska den stad jag en gång älskade eftersom den är helt olik den stad jag en gång tyckte om. Hur jag också upplevt att Göteborg förändrats. Hur många småsamhällen tagits över av flyktingar och fått helt förändrad stadsbild och stämning. 


Jag känner inte igen mig i Sverige längre och det är tydligen fler än jag som upplevt detta eftersom denna bok kommit till. Jag trodde inte att man fick tycka så som jag tyckt men jag är tydligen inte ensam.

Jag skulle ändå aldrig våga erkänna under en fikarast att jag tänkt som jag gjort. Det är bäst att hålla tyst om sådana saker om man vill fortsätta att vara något sånär social och accepterad. Det kanske skulle funka om jag jobbade inom industrin men inte bland andra "akademiker".

Inga kommentarer: