Clams casino

Jag fick återbud ikväll när jag skulle bjuda på paella. Men förrätten - Clams casino - gjorde jag ändå. Med grönmusslor som jag aldrig ätit förut.

Det var gott men inte lika gott som på "Asia roma" i Chinatown i New York men jag kom en bit i rätt riktning. Jag vet också hur jag ska utveckla "Kapellets supersmarriga Clams casino".

Jag gör paellan imorgon till lunch istället. Felix kommer hit men då tror jag inte att jag krånglar med clams casino. Det får bli en annan gång.

Nästa gång ska jag ha mer vitlök och bacon i fyllningen innan gratineringen.

Jag tänker mycket på lägenheten nu. Och längtar tillbaka dit och planerar vad jag ska göra när Felix och jag åker ner i juli.

Ska det vara så här nu resten av livet? Att jag längtar till det boendet jag inte befinner mig på för närvarande. Det är ju ett heltidsjobb i så fall. Jag måste lära mig tänka på ett annat sätt. Att allt har sin tid. Jag vet ju hur fort tiden går nuförtiden och jag vet att rätt som det är sitter jag och Felix i bilen på väg till flygplatsen i Västerås för hans första resa till Spanien. Men jag kan ändå inte riktigt släppa känslan av otålighet. Rätt som det är kanske jag är permanentboende i Spanien. Så känns det nu. Som att jag bara drar sedan när arbetslivet är över.