Jag har tänkt att börja filma lite för de jag arbetar för. Men jag behöver träna på en massa saker när det gäller filmning och utbilda mig lite mer på området först. Jag ska göra en kort dokumentär i utbildningssyfte för min egen utbildnings skull om konstnären Karin Fast Aronsson. Filmen tillfaller sedan henne att göra vad hon vill med. Jag har börjat samla lite videoklipp redan nu som jag kan bygga upp filmen av vid klippbordet. Jag ser fram emot detta. Det är utvecklande att få lära sig något helt nytt på äldre dar. Min arbetsgivare är också positiv och har försett mig med viss utrustning utöver den jag själv har i min privata ägo.
Filmerna kommer inte ligga tillgängliga för allmänheten. Så är det i alla fall inte tänkt i nuläget.
Idag spelade jag in 30 minuter "Miljöljud". Jag riggade upp en riktmikrofon in mot skogen bakom uthuset och spelade bara in ljudet av skogen. Jag tänker att det kan vara bra att ha ett litet bibliotek av miljöljud att hämta ljudklipp från. Här gäller det att vara lite noga med datum. Ljudklippet jag spelade in idag skulle inte kunna läggas i bakgrunden till en film som filmades utomhus i februari. På ljudfilen hörs svart-vit flugsnappare och de har inte kommit i februari. Ungefär som att lägga på "Hej tomtegubbar" till högsommarbilder.
Tyvärr hördes 26:ans trafik bakom skogen så det ljudklippet kunde varit bättre. Jag får göra ett nytt försök längre ifrån trafiken.
Jag postade också en omgång snus till min mentor när det gäller snustillverkning Thomas Sändh. Jag döper inte mitt snus till något. Ett tag var jag inne på att kalla det "Mariebergssnus" men till vilken nytta egentligen. När jag tänker på "Mörkbrunt snus" som jag snusade förr tänker jag i nästa andetag på mariebergssnus. "Mariebergarna" snusade Mörkbrunt eller Röda lacket och det rann snus i mungiporna ner på halsen ibland. Mariebergarna var de manliga patienterna på detta jättelika mentalsjukhus som var verksamt till början av 1980-talet tror jag. Jag var ofta där på dagarna eftersom vi bodde nära. Själva området är vackert med stora tegelhus som står där med en väldig pondus. Det ligger precis vid Vänern också så vi cyklade dit och metade var och varannan dag. Mariebergarna lufsade omkring på området till synes utan mål. Ofta var de så starkt medicinerade att de inte tog notis om omgivningen. En del var arga och högljudda men de undvek vi förstås.
När jag snusade Mörkbrunt sa mina kompisar alltid: -Jävla mariebergssnus! Men jag gillade alltid de finmalda degiga snussorterna som Röda lacket, Mörkbrunt, "Svenskt exportsnus" och "Göteborgs prima fint". Det är även den konsistensen jag vill ha på mitt eget tillverkade snus. De flesta vill ha det lite mer grovmalet och jag blir fortfarande tråkad för mitt degiga snus.
Jag experimenterar heller inte med smaker som många andra snustillverkare gör. Jag vill ha ett gott brukssnus och det har jag fått till nu. Lite åt "Generalhållet" i smaken. Bergamott och lite andra citrustoner.
Efter två lyckade odlingssäsonger är jag nu på väg in i min tredje. Nu tänkte jag att Thomas Sändh skulle få ett smakprov från sin lärjunge.
Ikväll tog jag ett träningspass igen. Nästa får bli på torsdag. Sedan lördag igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar