Inte helt oväntat sov jag väldigt gott efter den långa dagen igår. Men det var kallt i natt. Inte så att jag stördes i min sömn men så fort jag lämnade sängen var det kallt. Som tur är tog jag med mina Birkenstock. Eller tur förresten - jag kan inte leva utan dem. Jag får så lätt hälsporre om jag går omkring i stumplästen. Här i lägenheten är det klinker på golven överallt och den blir iskall.
Men det är tyst och skönt här i lägenheten. Jag tänkte på en sak igår som gör mig så rik. Jag är så rik på händelser i mitt liv. Det blir man när man är 57 år. Dessa upplevelser äger jag. Ibland äger jag dem tillsammans med någon annan men ingen kan någonsin ta dem ifrån mig. Det handlar inte om att ha bestigit Mount Everest, det handlar om att ha halkat utanför ett hotell på Arlanda.
Jag vaknade kl 5 men gick och lade mig igen efter att ha kissat. Sedan sov jag till 8:30 då jag gick upp. Gick upp och klädde på mig ordentligt eftersom det var så kallt inne. Kl 9 gick jag ut på en promenad längs vattnet. Jag gick en halvtimme i en riktning som jag tänkt. Bara gick och gick tills jag fick vända och gå tillbaka igen. Mestadels strandpromenad. Några bilder från min morgonvandring.
Strandpromenaden.
De bygger väldigt nära vattnet här.
Vem skulle inte vilja leva i detta klimat med Nerium överallt.
Uteservering.
Ett annorlunda budskap.
Mer strandbilder och för mig okända blomster.
Hundar! Nej! Strax före jag såg skylten var det en kopplad liten hundjävel som bet mig i byxbenet. Jag skrek till på hundägaren som ursäktade sig och hunden. Det är faktiskt otroligt mycket hundar och hundskit här. Det kanske är nyttigt för mig att vänja mig vid dessa opålitliga djur som folk ska ha med överallt.
Ett par lägenheter under mig bor en man som skriker sin hunds namn en gång i minuten. Däremellan visslar han till någon melodi han spelar för grannarna. Hunden skäller också med jämna mellanrum.
Efter en halvtimmes promenad blev det jättevarmt och jag var hjälplöst felklädd. Jag stannade till på ett strandcafé och åt lite frukost.
Jag kanske äter där imorgon igen om det är öppet.
Jag gick in på en liten affär på hemvägen och köpte mandariner men när jag sedan kom ut fick jag se det här.
Nyckelproblemet fortsatte även idag. Idag provade jag nyckeln i grindar i helt fel kvarter t o m. Väl inne genom den första gallergrinden hittade jag direkt till mig port i alla fall.
Väl hemma satte jag mig och åt upp mina mandariner.
Jag kunde inte sluta när jag väl börjat. De var så otroligt söta och goda. Nu undrade nog eddiekroppen vad dess befälhavare hade kastat in i maskineriet däruppe strax under hjärnan. Jag hittade en bit av polisens avspärrningsband också.
Innan jag åkte frågade Felix om jag mindes "Bonde söker fru" när de hade en omgång där bönderna bodde utomlands. Där var en bonde som bodde i Spanien som odlade avocado. -Så ser jag dig om några år, sa han. Han är så innerligt glad att jag är som jag är och att jag gör som jag gör. Det gör att min kärlek till honom också växer och jag kommer att ge tillbaka allt till honom genom att stötta honom i allt vad han tar sig för. Vara en positiv lyckönskare istället för alla de negativa och missunnsamma pessimister som finns runt oss alla. Jag kommer inte bli en sådan.
Idag hittade jag också upp på takterrassen där jag bor. Denna avdelningen hör till lägenheten. Alla de boende har en varsin sådan här plätt. Jag lade mig och halvslumrade i solen en stund. Jättevarmt och skönt när man får vara avklädd istället för felklädd. Lite "vattenutsikt" finns det från terrassen också. Den ena saltsjön tittar fram mellan husen. Av havet syns inget härifrån. Om man inte går ut och tittar längs den gatan som går vinkelrätt ner mot stranden.
Jag hör fåglar. Någon trast som sjunger vackert. Gråsparvars entoniga tjippande, turkduvor som passerar. Idag såg jag en skygg katt inne på gården.
Grannen som visslar och har hund har en annan egenhet. Allt han gör vill han att det ska höras. Han förstärker nysningar och gäspningar med att skrika samtidigt. Jag hörde hur han gick ut här nyss. Det lät han alla veta genom att stänga av musiken och sedan slå i alla dörrar och grindar han passerade på vägen ut.
Utsikt från terrassen.
Jag tog en lättlunch på balkongen efter ca trekvart i solen. Korven var inte så god. Den smakade nästan inget men hade ändå en smygande smak av kanel och nejlika. Inte min grej. Oliverna var goda.
Jag gick till Aldi igen trots deras magra sortiment men nu hittade jag faktiskt lite saker som jag kan behöva. Bröd och smör, mera korvar, filadelfiaost, mera öl när jag ändå var där med väska på hjul, två handdukar, lite yoghurt och några påsar snacks av någon variant. Idag hörde jag två tuppar som gol. En i rondellen och en en bit därifrån. Jag lyckades titta in i en lucka bland buskarna som omringar rondellen och därinne stod tuppen och ett gäng höns.
Precis när jag kom fram till Aldi trodde jag att jag glömt mitt munskydd. I så fall hade det bara varit att vända. De skriker direkt på en om man går in i en affär och har glömt sätta på sig det.
Smöret hittade jag inte genast utan frågade en spanjorska som kunde hjälpa mig lite. Jag visade henne mitt bröd och låtsades breda på smör. Det förstod hon förstås och visade mig och kom tillbaka och pekade på en sort när jag sedan stod och valde. Hon pekade på en speciell sort och gjorde tummen upp. Hon pekade också på hyllmarkeringen där priset stod och gjorde tumme upp igen. "Mantequilla sin sal" stod det på förpackningen. Det fanns också en likadan förpackning fast röd, där det stod "con sal" så jag försökte reda ut med kvinnan om det betydde med eller utan salt. Jag tänkte också på en sångerska var som hette något med "Vanja con dios". Det kändes som om "con" då betyder med. Och "sin" betyder utan.
Hon var uppenbart "hjälpnödig" och "snällnödig" den kvinnan. Jag såg hur hon tittade efter mig inne på affären om jag skulle behövt mer hjälp. När jag kom ut sedan stod hon vid sin bil så jag tog av mig mitt munskydd och vinkade till henne. Det kändes konstigt att hon inte såg hur jag såg ut inne i affären när hon hjälpt mig.
Hela dagen de stunder jag varit inne har jag lyssnat på Pekka Pohjola och albumet "Keesojen lehto". Låten "Pääntaivuttelun seuraukse" är så otroligt intressant och bland det bättre jag hört. Först keyboardsolo och sedan gitarrsolo av Jojje Wadenius följt av ett helt underbart solo av Mike Oldfield. Jag skulle kunna höra Oldfields solo hur många gånger som helst. Det verkar som om jag för alltid kommer att förknippa den låten med denna resa.
Trillingblomma eller bougainvillea. Den lila är så gudomligt vacker.
Den här rackaren trodde han kunde komma undan mitt detaljseende men det gick förstås inte.
Efter en vilopaus hemma gick jag ut för att äta middag.
Det är här jag bor.
Poolen inne på området. Den har nog gjort sitt för 2021.
Underbara trädgårdsväxter på en del ställen.
En katt med amputerad svans tittar ut lite längre bort. Tyvärr var han så skygg att han inte lät mig komma närmare och fotografera.
Mera blommor. Den här borde heta något med "flaskboste".
Hibiskusar får jag aldrig nog av.
Ett "stilleben".
Turistbostäder. Detta är en väldigt vanlig syn i denna stad. Jag förstår verkligen de som köper lägenheter här nere. Det vill jag också göra tror jag. Att tillbringa pensionsåren här sedan i detta behagliga klimat vore verkligen skönt.
Jag lär mig lite för varje dag som går. Nu har jag börjat lära mig mitt eget kvarter så länge. Det är tyst och lite avsomnat här. Men det är skönt tycker jag. Jag skulle verkligen behöva ha en cykel så jag fick lite större räckvidd. Jag ska försöka sätta mig in i hur kollektivtrafikens bussar fungerar också.
Jag vet ännu inte om det är avokadobonde eller lägenhetsinnehavare jag ska bli bara.
Så här är det ordnat med brevlådor.
Restaurangen jag tänkte besöka serverade bara "julmat" denna söndag. Ett jättestort brittiskt sällskap satt där med partyhattar och allt.
Jag gick till ett mindre ställe helt utan kunder istället. Jag tog bara en öl.
Resans första. Mahou var märket och den var god.
Sedan gick jag hem igen. Det blir svalt ute på kvällen så jag frös lite i shorts och t-tröja men jag lär mig för varje dag. Ska man sitta på uteservering på kvällarna behöver man tröja.
Jag tog en egen öl på balkongen när jag kom hem men det blev inte av att jag åt något.
Det blir tidig kväll idag också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar